Efter en natt fick vi nog. Vi ville till nordkoster. Sagt och gjort. Inte lätt när stollen som låg längst in skulle gå klockan 7.45. Han retade alla sex båtar utanför plus de i leden bredvid. Jaja den siste dåren är nog inte född än.
Vi körde upp kostersundet och la oss på en klippa på nordkoster. Lite senare kom märtabåten och lade sig intill.
Lång promenad till bad. Vi hittade en vik på utsidan. Träffade en Stockholmare som var rädd för Brännmanet. Mycket bad.
Lång omväg tillbaka till båten. Simning räddade oss alla från ännu längre väg. Simning tog max 2 minuter.. Grymma tjejer.
Och gasolgrillning avslutade denna dag.
Affären på Nordkoster var stängd.
Lite kuriosa. På syd koster fick man ligga 7 båtar i bredd. På Nord koster bara 2. Vilket roade ett gäng på tre båtar… En fick inte plats…
Hela kosterarkipilagen är en marin nationalpark.. Med tex förbud att dra upp båtar på sandstrand. Ett mycket bra förslag. Borde gälla över hela Sverige. Man får inte heller ankra mer än två nätter på varje plats.. Tyvärr finns inga bojar.. Så jag funderar lite hur bottnar ser ut efter en säsong, med flera hundra ankare som släpats på samma ställe. Kanske vore det bättre med många fasta bojar… Såg en marinbiolog som drog upp sin gummibåt på stranden…